Igår så blev Oki kastrerad och Ettan fick ett ultraljud för att utesluta att hon hade en bebis i magen.

Ultraljudet

Gick bra! Hon var inte dräktig men om jag ska vara ärlig så önskade en ganska stor del av mig att hon skulle vara det. Ett litet föl från Oki och Ettan, det skulle bli världens finaste föl! Lite starkt psyke dock men det skulle man fått leva med. Sen är det inte kul att få ett decemberföl!

Kastreringen

Ja det gick väl sådär. Det ville inte sluta blöda så det slutade med att veterinären la en gasbinda i såret och sydde ihop så den kunde stoppa blödningen. Idag kom veterinären ut igen för att ta bort den vilket gick bra och det hade slutat blöda. Men Oki gick halvt omkull när vi skulle flytta på ett av hans ben så det började blöda lite igen men det slutade snabbt!:) Det droppar lite sårvätska från det men vad jag har fattat så är de normalt. Han är dock väldigt svullen men går på antibiotika och smärtstillande för att förhindra infektioner.

Han ska röra på sig så mycket som möjligt och eftersom hand hagkompis flyttade för 1 vecka sedan så har han ingen kompis att springa med i hagen så om han mår bra imorgon så får han sällskap av Sparven, det borde gå bra. De har stått bredvid varandra i stallet ett tag nu så tror inte att det är någon fara. Sparven börjar ju även han bli könsmogen och har mycket energi i sig! Lilla Sparven<3

Jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte.. Ja det finns så himla många måsten just nu och jag hatar det och jag orkar inte med det. Det jag helst skulle vilja göra är att sova så länge jag vill varje dag, gå till stallet och göra allt i min egen takt.

Jag skulle vilja ha regional licens men måste ha ridstövlar och pga mina fötter+vader kan jag inte ha ridstövlar vilket leder till att jag måste söka dispans för det och bara själva sökandet kostar 300 kr och då är det inte säkert att jag får någon dispans. Blir tokig! Man ser lite annorlunda ut och woops så får man inte tävla som alla andra, så jävla typiskt dagens samhälle. USCH! Man borde egentligen stämma för mobbing eller något.. Jävla skit. Och specialbeställa ett par ridstövlar, vet ni hur mycket det kostar? Jo det kan jag berätta 7-10 000 kr!!

Jag hatar även den här jävla körkortsteorin, den är så fruktansvärt tråkigt och omotiverande så det är inte sant men det är något jag måste göra för jag måste ha ett körkort.

Jag tycker inte om att jobba, det är inte själva jobbet i sig egentligen utan det är dessa tidiga mornar. Sen om jobbet var lite roligare så skulle det vara ett + i kanten. Men jag får egentligen skylla mig själv för att jag söker inte direkt så många jobb. Men har en känsla av att man måste gå dit och träffa dem personligen för att ha en ärlig chans och jag är på så jävla dåligt humör just nu så det känns inte så bra. Men tillbaka till den ursprungliga tanken. Hur jobbigt eller hur tråkigt jag än tycker att det är att jobba så måste jag göra det för jag måste ha pengar till hästarna eller ja för att kunna göra något med mitt liv över huvud taget.

De som jag helst vill göra egentligen är att rida och blogga, men jag orkar inte med bloggen pga att jag måste massa saker och jag vet att det hör till att bli vuxen men för att vara ärlig DET SUGER!!

Just nu vill jag bara lägga mig i fosterställning någonstans och vicka fram och tillbaka och hoppas på att någon lämnar 1 miljard utanför min dörr så jag slipper alla måsten. Och det här är inte ens många måsten men jag bryter ihop under några måsten alls, jag är inte gjord för att leva under måsten och kommer nog aldrig att vara.

Nu när jag har klagat av mig en stund så kanske ni förstår varför bloggen blir lidande. Jag har helt enkelt ingen ork till det just nu.

Jag vill vara 12 år igen när inga bekymmer fanns förutom att man bråkade med sina kompisar om man skulle vara hos sig eller hos dem. Jag vill vara 12 år igen när inga bekymmer fanns förutom att man faktiskt ville bli vuxen och bestämma själv. Jag vill vara 12 år igen när inga bekymmer fanns...

Nu när jag har skrivit det här känner jag mig en aning deppig och lite som om jag skulle behöva vård för någon psykisk sjukdom för det finns folk som har det så mycket värre. Jag menar, jag har 6 hästar, jag har ascoola föräldrar som förmodligen förstår om jag skulle prata med dem om det här, jag har en jätteschysst syster som jag pratar med om det här, jag äger 2 av världens bästa hästar som göra mig gladare än något annat på jorden, jag har en mormor som jag älskar, jag har en hund som är en aning knäpp och vild men som tycker om mig och jag honom, jag har 4 katter som är snällast i världen och superkeliga. Jag har massor så varför känner jag såhär?

Om ni läst genom det här, tack! om inte.. Jag förstår, haha! Jag skulle förmodligen hoppa över det;) Nu ska jag skriva ett inlägg till sen blir det sängen..